Kan knappt tro det!

Nu när jag lagt av med hockeyn är tanken att jag ska skaffa ett jobb och tjäna lite egna pengar och jag har försökt fixa ett bra ansökningsbrev jag vet inte hur länge! I går blev det iaf klart och jag kunde posta hela 20 kuvert med olika jobb efter skolan. Då har jag endå inte skickat ut till alla eftersom att pappret tog slut.
Efter att ha postat breven kom jag på att om jag nu skulle få ett svar och de skulle ringa upp mig i skolan skulle jag ju inte kunna svara vilket skulle vara ett problem. Därför fick jag hjälp av mamma att aktivera en telefonsvarare på mobilen. Så nu har jag faktiskt en, men en jäkligt ful sådan. Hatar att höra mig själv prata.

Idag iaf när jag sitter på min otroligt tråkiga fysiklektion känner jag hur det vibrerar i fickan. Jag räknar vibrationerna och när det vibrerar en tredje gång så vet jag att det inte är ett sms utan att någon faktiskt ringer till mig. Något nyfiken plockar jag upp telefonen lite diskret ur fickan och på displayen lyser ett nummer som jag inte känner igen. Tillslut slutar det iaf att ringa och någon minut senare kommer ett sms som säger att jag har ett nytt meddelade på telefonsvararen. Fatta om jag blev nyfiken!!
Satt iaf kvar på lektionen ett tag och försökte räkna men när jag insett att det är jäkligt svårt att räkna fysik utan formelsamling och ett meddelande i fickan lämnar jag iaf klassrummet.
Jag ringer upp telesvaret och gömmer mig lite bakom skåpsdörren ifall läraren skulle kika ut.
Jag blir typ helt chockad när jag hör en okänd mansröst i örat som säger något om "konsum", och "platsansökan" och "träffa dig". Efter att ha tänkt ett tag inser jag att den här mannen jobbar på Konsum och har läst min platsansökan och nu vill träffa mig för en anställnings intervju. Det har likosom inte ens gått ett dygn och jag har redan fått ett svar!!!
Glad och nervös går jag in till klassrummet igen och lyckas faktiskt lösa några tal.

Det värsta av allt var iaf att jag nu var tvungen att ringa upp den här John som han heter och bestämma tid för mötet. Efter många djupa andetag och lite stöd från Alexandra ringer jag iaf upp.
Och gissa vad..?! Jag ska dit på intervju på måndag!  SHIIIIIIIT!!!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0