Bit av kaka

Med tanke på rubriken behöver ni inte oroa er, jag tänker inte cutta mig själv. Är inte så självmordsbenägen....än. Känner dock att livet inte riktigt leker just nu, allt känns skit tråkigt och så jävla ensamt helt enkelt.
Är kanske alla depp-tankar och annat elände som börjar bubbla upp nu efter ett par månader av förträngning eller nått. Känner mig typ gråtfärdig och vet inte riktigt var jag ska göra av mig själv. Det är för mkt känslor som jag inte vet var jag ska göra av.
Kanske skulle behöva gråta ut alltihop men det orkar jag inte, känns som att det aldrig kommer ta slut då och så kan jag ju inte ha det. Uscha. Blä. Bajs. Prutt. Hehe där skrattade jag lite iaf.

Jag kan inte ens skriva mitt jäkla tal i svenskan utan att det bildas en klump i halsen och det börjar rinna tårar! Hur komiskt är inte det? Ska ju bara vara ett tal i ämnet "Relationer och Starkaband", som inte alls behöver ha något med mig att göra men endå så blir det jätte jobbigt så fort jag sätter mig ner och ska försöka hitta på nått!
Så bad jag mamma om hjälp nyss men jag var tvungen att gå därfrån för vad ska hon säga liksom? Det här går inte!